Läroavtal – studerande

Läroavtalsutbildningen lämpar sig för vuxna och ungdomar, men den studerande ska vara minst 15 år gammal.  

Är läroavtal något för dig? 

Läroavtalsutbildningen är en flexibel utbildningsform för dig och för arbetsgivaren. Den största delen av inlärningen sker på arbetsplatsen och resten är teoriutbildning på skolan.  

  • saknar yrkesinriktad grundutbildning 
  • vill utveckla din yrkeskompetens eller utbilda dig för nya uppgifter hos din nuvarande arbetsgivare 
  • saknar formell kompetens och vill ha papper på ditt kunnande 
  • vill slutföra yrkesstudier du tidigare lämnat på hälft 
  • vill utbilda dig till ett helt nytt yrke 
  • att utföra de arbetsuppgifter som din arbetsgivare ger dig och som definierats i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet 
  • att delta i teoriundervisningen enligt vad som är definierat i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet 
  • att ge respons på dina studier och arbetsprestationer med jämna mellanrum 
  • lön enligt kollektivavtal 
  • övriga förmåner som hör till ett normalt arbetsavtal 
  • gratis utbildning 
  • dagpeng och familjebidrag för de dagar du är på teoriutbildning i skolan förutsatt att du inte får lön för de här dagarna 
  • rese-ersättningar beroende på var du studerar 
  • ersättningar för inkvartering 
  • efter att du avlagt din examen har du möjlighet att ansöka om yrkesexamensstipendium
    För mera info, gå till www.tyollisyysrahasto.fi 
  • är aktiv och förbinder dig till att prestera i studierna 
  • själv kan ta initiativ och att du klarar av att arbeta självständigt 

Vill du inleda ett läroavtal? 

För att inleda ett läroavtal måste du först ha en arbetsplats. Sök en arbetsplats som vill anställa dig på läroavtal. TE-byrån kan hjälpa dig hitta en lämplig plats. 

Var beredd på att kunna motivera för arbetsplatsen vad de har för nytta av ett läroavtal och varför de borde anställa dig. Du kan till exempel lyfta fram att arbetsgivaren får en arbetstagare som är utbildad för företagets specifika behov. En arbetsgivare kan också få olika stöd (se finansiering nedan) och de får en arbetstagare med intresse för branschen.  

När en arbetsgivare vill ta emot dig på läroavtal kontaktar du Axxell för att diskutera läroavtal i detalj. 

Finansiering 

Som studerande på läroavtal kan du söka olika studiesociala förmåner. Det kan också vara bra att känna till de förmåner som arbetsgivaren kan ansöka. Det här kan hjälpa dig när du söker en lämplig arbetsplats för ditt läroavtal.  

Om arbetsgivaren inte betalar lön till studerande under teoridagarna, har studeranden rätt till studiesocial förmån. Studiesocial förmån ansöks från och betalas av skolan. 

Studiesociala förmånens storlek: 

  • Dagpeng 15 € / närstudiedag. 
  • Familjestöd 17 € / närstudiedag (om barnen är under 18 år). 
  • Reseersättning: En resa till och från skolan/studieavsnitt enligt billigaste färdmedel. Resan mellan hemmet och skolan ska vara över 10 km. 
  • Inkvarteringsersättning 8 € / närstudiedag. Betalas om den teoretiska undervisningen ges utanför den studerandes hemort eller läroavtalsort, teoridagarna är efter varandra och resans längd i en riktning är över 10 km. 
Axxell betalar utbildningsersättning till arbetsgivaren. Utbildningsersättningen betalas endast för grundexamen. Summan varierar beroende på vilken examen som ska uppnås och behovet av handledning. 
Arbetsgivaren kan ansöka om lönesubvention från TE-byrån om den som anställs på läroavtal är arbetslös innan anställningsförhållandet inleds. Lönesubvention bör ansökas före läroavtalet börjar. Mera information fås från den lokala TE-byrån och www.mol.fi. 

Respons på läroavtalet 

Minst tre gånger om året ska arbetsplatshandledaren och studerande ha en responsdiskussion. Då diskuterar man om studierna har gått framåt som planerat.  Man ser också om planen för studierna ska uppdateras.  
 
  • Diskussionen utgår från målet med själva utbildningen och från de krav på yrkesskicklighet som finns i examensgrunderna. 
  • Planen är studerandes personliga plan för utveckling av kunnandet (PUK) som görs när studierna börjar och som kan uppdateras under studietiden.  
  • Andra anställda som handlett studerande kan också delta i diskussionen.  
  • Om studerande varit på lärande i arbetslivet annanstans än på läroavtalsplatsen under perioden tas respons från de andra platserna också upp under samtalet.  
  • Studerande och arbetsplatshandledare ger tillsammans respons på studerandes lärande i arbetslivet och gör en skriftlig rapport på anvisad blankett. 
  • Den studerande erhåller ett examensbetyg efter slutförda studier. 

Förändringar i läroavtalet 

Under läroavtalsutbildningen kan det ske ändringar i läroavtalet. Det kan till exempel handla om byte av arbetsplatshandledare, att lärotiden ändras eller att målen för läroavtalsutbildningen ändras. Läroavtalet kan också avbryts eller hävs. Ändringar i läroavtalet diskuteras alltid mellan skolans sakkunniga, arbetsgivare och studerande. Ändringsförslaget görs per e-post eller skriftligen på anvisad blankett. 

  • Om arbetsplatshandledaren byts ska den nya handledarens kontaktuppgifter meddelas till Axxells sakkunniga för läroavtal. 
  • Lärotiden kan förlängas eller förkortas beroende på hur studierna framskrider. 
  • Läroavtalet kan ha ett tillfälligt avbrott av orsaker som till exempel studerandes moderskapsledighet eller värnplikt. 
  • Läroavtalet kan hävas under prövotiden, om arbetsgivare och studerande gemensamt kommer överens om hävandet av läroavtalet, om arbetsgivaren slutar med sin företagsverksamhet, om företaget försätts i konkurs eller om arbetsgivaren avlider. 
  • Läroavtalet kan hävas på grunder som nämns i arbetsavtalslagen (55/2001). 
  • Axxells sakkunniga inom läroavtal kan häva läroavtalet efter att ha hört arbetsgivare och studerande. Det här kan ske om utbildningen på arbetsplatsen inte följer lagstiftningen, förordningarna eller i avtalet nämnda villkor. 

Lagstiftning 

Läroavtalsutbildningen styrs av Utbildningsstyrelsen och övervakas av Undervisnings- och kulturministeriet. Läroavtalsutbildning finansieras genom statsandelssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringen av undervisnings- och kulturverksamhet är en del av kommunernas statsandelssystem. 

  • Branschens kollektivavtal 
  • Arbetsavtalslagen (55/2001) 
  • Bestämmelser om arbetstagarens arbetstid, semester, arbetarskydd och annat skydd för arbetstagare (t.ex. arbetarskyddslagen 738/2002) 
  • Lagen (531/2017) och förordningen (673/2017) om yrkesutbildning 
  • Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning (682/2017)
  • Undervisnings- och kulturministeriets förordning om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning (679/2017) 
  • Undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017)

www.finlex.fi